Jobb jobb jobb

Nu är vi inne i den mest hektiska tiden på hela året på jobbet, halva oktober och november är det som mest för min avdelning att göra. Mässor och  konferenser, stora besöksdelegationer och vanliga besökare avlöser varandra… och så det vanliga arbetet som löper på också. Känner att det är lite för mycket nu. Hade gärna varit ledig någon dag så allt hemma kommer ikapp också. Mest att göra på jobbet, sammanfaller naturligtvis med allt som ska roddas inför julen, både hemma och i skolan/dagis.

Nytt påhitt i år är att ”barnen själva ska bestämma ihop med pedagogerna vad de ska vara i luciatåget” var mycket bättre förr när jag kunde planera in det i god tid själv. Nu får jag sitta och vänta på att köpa in tomtekläder/pepparkaka/lusselinne i stället för att det redan skulle vara klart i god tid. Nu åker maken bort nästa vecka några dagar också… jag har inte så många tillfällen att fixa dessa saker. Hatar när saker jag ska fixa ligger i händerna på någon annan först så jag bara kan vänta…

Fick iaf klämt ur dottern idag att hon ska vara pepparkaka 🙂 Så nu är det sonen kvar, tvivlar att jag kan få ett korrekt svar från honom om detta… om han ens vill vara med? Det är dessutom hans tåg som är först i år, då det infaller på gemensam julfest med klassen och inte på lucia… Nytt nytt nytt… fixa fixa fixa. Måste sluta jobba heltid, känner mer och mer hur det emellanåt flimrar för ögonen och hjärtklappningen är i antågande. Inte bra! Hade tänkt att jobba såhär till sommaren och lägga om arbetstiderna/uppgifterna lite efter semestern men vi får se om det håller så länge. Ska vara långledig över julen iaf, även maken hade dagar kvar att ta ut så det blir dryga 2 veckor ledigt med familjen och kanske en och annan kompisträff, vi får se hur det blir… lugnt och skönt hoppas jag iaf. Nu har det tom gått så långt att jag själv anmäler mig att vara hemma med VAB om det skulle bli sjuka barn, det hade jag aldrig gjort för ett år sedan. Har generellt svårt att vara borta, särskilt med kort varsel från jobbet eftersom det är svårt med ersättare då jag har telefonpassning stora delar av veckan. Och i dessa hektiska månader har jag dessutom tagit några extrauppgifter för att andra personer är utanför huset på events. Tråkigt om man inte kan leverera enligt ök… känner mig alltid som en skurk när jag är hemma vare sig det är föranmäld och godkänd ledighet eller vabb. Känns inte kul att lämna arbetskamraterna ”i sticket”. Jag är ju redan borta en del planerad tid med extra möten på habiliteringen och skolan, utöver det som ”alla andra har” med utvecklingssamtal och föräldramöten. Nytt jobb kanske? Men vad och skulle det vara bättre? Kanske, kanske inte… Vi får se vad som händer framöver!

Annonser

Kalas reecap

Kalaset gick så över förväntan. 12 barn + T och lillasyster, kom till den hyrda lokalen som jag pyntat på morgonen. Farmor och farfar hade som vanligt gått ”all in” på utklädnad och byggt ett flygplan och en bil i pappkartong som de ”körde” runt med utklädda till pilot och bilgubbe. De föräldrar som lämnade av sina barn och kikade in i lokalen undrade om vi hade hyrt in underhållning 🙂 Jag sa att vi fick den på köpet ;-P

Vi hade paketutdelning först, de var ju inte så många barn så jag tyckte vi kunde öppna dem ett och ett så alla fick se och känna sig delaktiga i det. Lugnt och stillsamt. Sedan åt de korv med bröd och marängswish med extra topping om man ville 🙂

Lekarna, eller som jag trodde tävlingarna, blev lyckade. Fast de ville inte tävla, det sa de ifrån själva redan från början. De dansade lite vanlig discodans, sedan sprang de mest runt och busade. Men sätta morotsnäsan på Olof ville de göra, men inte heller där var det viktigast vem som kom närmast. Det var bara kul att se på när alla andra gjorde och sedan själv testa. Sist hade vi skattjakt med ledtrådar de skulle leta efter i rummet. Jag fick ju hjälpa dem att läsa dem och så fick de en utmaning på varje ledtråd, tex snurra ett varv åt höger och sedan ett varv åt vänster (så fick de öva på det också). Sista ledtråden var att de skulle skrämma bort alla andra som också letade efter skatten och ett fasligt vrålande utbröt 🙂 Jag hade tänkt att de skulle göra grimaser men det var det ingen som hörde när de vrålade, och sedan skulle de hitta ett skåp med en spindel på och den var pytteliten, till skillnad från de andra ledtrådarna som jag satt upp, men det är klart det fanns ju bara några skåp att kolla över så det hittade dem ju ganska snabbt. Högst upp i skåpet fanns en korg med godispåsar i till alla. Alla var nöjda tror jag och åt sitt godis och busade runt en stund i väntan på att hämtas av sina föräldrar.

T var jätteglad för sitt kalas. Han var utklädd till Spindelmannen och M till Snövit, alla andra barn var något man förknippar med Halloween, häxor, skelett och liemannen. Men det gjorde inget för varken dem eller våra barn att de var olika, tror inte barn i denna åldern tänker och jämför så mycket mer än att konstatera att så är det, till mycket saker. Skönt också att det inte blev alla 22 från klassen som kom, det var ganska lagom med 14. Kanske är bra att fortsätta att ha det den helgen det är novemberlov och Allhelgona helg, Halloween flyter ju runt, så det alltid är några barn som är bortresta. Då blir det ju aldrig full styrka men tror det är skönt både för oss och T.

Farmor, farfar, mormor och morfar stannade kvar en liten stund och gav sina paket och hjälpte oss att plocka undan allt så slapp vi åka tillbaka dagen efter och städa. Skönt! Dessutom slapp vi ha något extra kalas hemma hos oss med dem innan eller efter. Skönt för oss iaf!

Det var lyckat men inte har T slutat att prata om sitt kalas minsann, nejdå, nu tjatar han fortfarande om sitt kalas, och ibland säger han tom ”mitt och Mollys kalas” ❤ Får se vad vi hittar på för bus nästa år…